{{next.header}}
Foto: Camilla Nilsson-Borg
Visbytravet kollar pulsen på en kanske inte gigiantisk uppfödare med någon med ett stort hjärta för travsporten och hästarna.
Mårten hur känns det inför lördag och att ha en egenuppfödning med i Breeder's Crown-finalen för 4 åringar?
– Det är ju helt otroligt faktiskt. Av alla tusentals hästar som föds varje år har en som jag har fött upp tagit sig hela vägen hit. Det är ju otroligt, säger en lycklig Mårten Bergström.
På lördag väntar en av årets stora höjdpunkter inom svensk travsport när Breeders Crown-finalerna avgörs på Sundbyholm. Bakom startbilen, från spår nio, finns Raphael, son till Mosaique Face och Staro Borderline, med Rickard N Skoglund i sulkyn. Tränare är Fredrik Wallin som är hemmahörande på Gävletravet.
För Mårten, som bedriver sin lilla uppfödning på Gotland, är det betydligt större än bara ännu ett travlopp. Det är ett kvitto på att även den lilla uppfödaren, med begränsade resurser men ett stort engagemang, kan föda upp en häst som når den absoluta unghästeliten.
– Jag är superglad att han har kommit så här långt. Skulle han dessutom få med sig en peng och vara bland de sex första vore det otroligt roligt. Han har överraskat lite hela tiden och det känns som att han bara blir bättre och bättre.
Från en tuff start i livet till finalhäst
Raphaels resa mot de stora loppen har inte varit spikrak. Redan som nyfödd ställdes Mårten inför en situation som fick honom att oroa sig för hästens framtid.
– Han hade bockhov på båda framhovarna och jag fick åka till djursjukhus och operera honom när han bara var ett par veckor gammal. Då hade man inte så höga förhoppningar och jag var jätteledsen. Men efter hand rättade det till sig och i dag märks ingenting av det.
Trots den tuffa starten har Mårten alltid sett något speciellt i sin uppfödning.
– När det kommer ut en svart hingst är det ju en superstjärna från början, i alla fall i mina ögon, säger han med ett skratt.
Raphael såldes så småningom till Oskar Kylin Blom och hamnade senare hos tränaren Fredrik Wallin. Där har han fått den tid han behövt för att utvecklas.
– Han är ganska lätt i typen men har otroligt långa ben och har behövt tid på sig att växa i kroppen. Nu börjar han verkligen växa i sig och Fredrik ser också hur enormt mycket han har utvecklats på slutet. Sedan han började tävla barfota har det hänt grejer.
Ett liv med hästar – från Sörmland till Gotland
Mårtens kärlek till hästarna började långt innan Raphael föddes. Uppväxten skedde utanför Nyköping och redan för närmare 50 år sedan provade han på travsporten med en shetlandsponny.
Sedan dess har hästarna följt honom genom livet. Han har arbetat som sadelmakare i Eskilstuna, tränat travhäst under åren i Åre och till och med arbetat med unghästar hos Jimmy Takter i Florida.
För snart 30 år sedan gick flytten till Gotland, där han kom att slå sig ner och bli granne med Stickan och Ette Nilsson.
– Jag kom hit med en häst och hamnade hos Stickan och Ette. Världens bästa människor! Sedan har jag helt enkelt blivit kvar här, berättar Mårten varmt.
Det är på Gotland som intresset för uppfödning på senare år har fått nytt liv. Och även om verksamheten aldrig varit stor har ambitionen alltid varit att göra saker ordentligt.
När Mårten fick möjlighet att köpa avelsstoet Staro Borderline av Lutfi Kolgjini föll bitarna på plats.
– Jag fick köpa henne för en väldigt billig peng. Ungefär samtidigt började hennes tidigare avkommor prestera riktigt bra. Jag har sedan fått tre föl efter henne.
En av dem är alltså Raphael, som nu står inför sitt livs hittills största uppgift.
Lena Martell – ett ovärderligt bollplank
Men Mårten är noga med att framhålla att uppfödningen inte är något han har gjort helt på egen hand.
En person har haft en alldeles särskild betydelse genom hela resan: uppfödarkollegan Lena Martell.
– Det där med uppfödning är ju en otrolig konst i sig. Det är ingenting man bara kan gå och lalla med. Man måste ha någon som verkligen kan det där. Och jag har haft Lena Martell som min mentor och mitt bollplank hela tiden.
Han återkommer flera gånger till hur viktig Lena har varit, både när det gäller kunskap och som stöd i de beslut och utmaningar som hör uppfödningen till.
– Det känns jätteviktigt för mig att Lena blir nämnd i det här. Jag har henne att tacka för väldigt mycket. Hon har stöttat och hjälpt mig i både med- och motgångar. Det har betytt otroligt mycket.
Och glädjen är ömsesidig. När Raphael kvalificerade sig för finalen var Lena en av dem som gladde sig allra mest åt Mårtens framgång.
Men den här hösten finns det också anledning för Mårten att glädjas lite extra åt sin mentor.
Lena Martell har nämligen själv två tvååringar som hon är uppfödare till med i Svensk Uppfödningslöpning.
– Lena var ju så superglad för min skull när Raphael gick till final. Men nu är det ju nästan ännu värre för henne själv, när hon har fått med två hästar i Svensk Uppfödningslöpning! Det är så otroligt roligt, säger Mårten och skrattar.
Att de båda får uppleva så stora framgångar med sina uppfödningar samtidigt gör det hela extra speciellt.
För Mårten handlar det inte bara om den egna framgången, utan också om glädjen i att få dela den med någon som varit med och stöttat honom hela vägen.
Lillebror Caruso kan bli nästa glädjeämne
Raphael är inte den enda avkomman efter Staro Borderline som Mårten följer med stort intresse.
Treårige lillebror Caruso är en annan häst som han hoppas mycket på.
Caruso såldes som föl till Daniel Redén och har hunnit göra ett par starter i hans regi, men finns numera i träning i Norrland.
– Han var också lite sen av sig, stor och grov, och behövde tid för att växa i kroppen. Förhoppningsvis kan han också bli riktigt bra som fyraåring, säger Mårten.
Staro Borderline finns tyvärr inte längre i livet och någon ny uppfödning är inte planerad i dagsläget.
– Det blev kanske en ganska kort karriär som uppfödare, säger Mårten med ett skratt, innan han snabbt tillägger:
– Men man vet aldrig!
Breeders Crown – här får uppfödarna stå i rampljuset
För Mårten har Breeders Crown en alldeles särskild betydelse. Det är en tävlingsserie där uppfödarna verkligen uppmärksammas och får ta plats vid sidan av hästägare, tränare och kuskar.
– Det är det som är så roligt med Breeders Crown. Här hamnar faktiskt uppfödarna i rampljuset. Det är ju egentligen uppfödarnas pris och det känns väldigt speciellt att få vara med.
Mårten var själv på plats på Solvalla när Raphael tog sig vidare från semifinalen. På lördag väntar finalen på Sundbyholm, men festligheterna börjar redan på fredagen med bankett.
Med sig har han sin bästa vän sedan 50 år tillbaka, som han genom åren delat otaliga travupplevelser med.
– Vi åker alltid på trav tillsammans och nu blir det ju något alldeles extra.
Och hur kommer det då att kännas när startbilen rullar fram på Sundbyholm och Raphael gör sig redo för finalen?
– Jag kommer att vara sjukt nervös såklart! Det är alltid både vidrigt och kul på samma gång, säger Mårten och skrattar.
Några stora krav på resultatet har han inte. För honom är den största segern redan vunnen.
– Jag är otroligt glad att vi har kommit hit. Det är ju helt fantastiskt att en häst som jag har fött upp nu ska vara med i en Breeders Crown-final. Det är nästan svårt att förstå.
Och kanske är det just det som gör historien så fin.
I en sport där stora stuterier och etablerade uppfödare ofta dominerar visar Mårten Bergström att det också finns plats för den lilla uppfödaren. Med ett älskat avelssto, tålamod, kunniga människor omkring sig och en stor portion hästkärlek kan drömmar bli verklighet.
På lördag är det Raphael som står på startlinjen. Men bakom honom finns också Mårten, Lena Martell och alla de människor som på olika sätt har varit en del av resan.
Från lilla Gotland till en av svensk travsports stora finaldagar. Det är uppfödarglädje när den är som allra störst.
Foto: Camilla Nilsson-Borg
Text: Sandra Blixt
Publicerad onsdag 11 november 2026. info@visby.travsport.se